känslor

Alla mina känslor sitter utanför kroppen och tröttheten är enorm…

hjärtan i cement

Annonser

å alla mina tårar

Undrar när de ska ta slut eller kommer de alltid att vara kvar, när ska känslorna landa, när ska jag…

85917-ledsen3

Alla säger att livet går vidare, jag säger det också men trots det så finns mina tårar, min rädsla, min oro över många saker kvar och de lever som spöken i vaket tillstånd som i drömmar som om natten som om i allt. Frågan är dock om jag orkar -svaret på den frågan som jag ofta ställer mig blir densamma -än så länge. -JA

Samtidigt som jag skriver dessa rader känner jag att jag inte har rätt att gnälla eller att beklaga mig men, jag är heller inte mer än människa och jag har känslor lika mycket som någon annan, längtan efter vissa stunder och saker i mitt liv som jag har och kommer alltid att fattas mig och jag kommer att kämpa för att mina pojkar alltid kommer att känna att de är värdefulla och att deras känslor, tankar och funderingar är rätt -inget är fel.
Det finns både stora & små saker som jag saknar, vissa av dem kan jag inte ens förklara eller ta på. Känner bara att det är något….

Alla har vi sårat någon eller några, jag tror också att vi kan känna att vi blivit sårade av både en eller fler – jag tar på mig båda sidorna och hoppas och tror att vi både bör och kan förlåta. Att våga säga förlåt och att någon säger förlåt till dig är något av det viktigaste vi kan göra även om det sker mer än en gång. Jag har förlåtit en hel del, både stora och små saker och jag hoppas att andra kan förlåta små och stora saker som jag gjord medvetet eller omedvetet. Det finns dock en sak som jag inte har kunnat förlåta -men hela tiden försökt att lagt bakom mig, vissa saker förlåter jag varje dag samtidigt som det äter upp mig inifrån.

Att älska sig själv innan man älskar någon annan -kanske är det så till stor del…men det finns ett undantag och det gäller våra barn – här älskar man från första stunden och det finns ingen återvändo och samtidigt som jag skriver detta vet jag att ”vissa” inte känner så. Vill ni ha ett exempel? Jag kan ge er ett, ett grymt stort sådant – MIN EGEN PAPPA.
Jag älskar båda min pojkar mer än jag älskar någon annan eller mig själv och så gör deras pappa också det tvivlar jag inte ett dugg på och de vet också att så är det♥ och trots att vi inte bor tillsammans utan skildes för snart 7 år sedan har vi fått dem säkra på detta att kärleken till dem aldrig kommer att försvinna.  Min pappa däremot -han har jag inte och kommer inte ihåg när jag pratade med sista gången, någon gång sent 80-tal….

Ta hand om alla dina tårar, ta hand om dig, dina nära & kära och du -livet går vidare…..i alla fall hos mig även ikväll.

vädermässigt underbart

Känslomässigt – nej tack

Jag får inte fason på mina känslor och jag får inga svar på mina frågor. Tro mig jag söker svar men varför är de så svåra att hitta? Jag vet heller inte riktigt hur jag själv ska vara, är jag åt ena hållet är det fel är jag åt ett annat lika så. Det är inte lätt att vara någon till lags.

Sommarvärmen är just nu helt fantastisk, den värmer mig och den ger mig ett visst lugn, tänk att sommarvindarna på axeln kan vara så skön. Livet som egentligen borde vara underbart, livet är NU & HÄR. Jag vill ha det perfekta livet, jag söker och en dag är jag där. Problemet är ju bara att det inte finns, vi kan alla få en del av det perfekta, eller ännu bättre det vi tycker är perfekt för var & en -där finner man lycka & frid ♥ Visst kan vi svaja iväg på vägen men vi hittar nog rätt igen, hittar tillbaka och vi fortsätter livets resa. Jag är tacksam för det jag har, jag är tacksam för vad livet har gett mig och kanske borde jag vara nöjd med det och till största delen är jag det, men idag är det inte en sådan dag utan jag känner bara längtan, längtan efter mer.

Snart är det helg igen och jag kommer åter att bege mig till Motala, det är dags för kalas -Herman fyller 10år. Min längtan ligger nog faktiskt mest i att jag inte har sett de båda pojkarna på ett tag nu, men snart är det mamma dagar igen och som jag ser fram emot det!

en vandrande bomb

Ibland är jag en vandrande bomb -en bomb gjord av känslor, känslor som sitter lika mycket på utsidan som på insidan. Om varför som hela tiden slår mot sidorna i mitt huvud, saker som hänt, händer och kommer hända. Jag kommer inte alltid ur mina tankar även om jag inte går med dem till 100 % hela tiden.

https://i2.wp.com/www.stilcompaniet.se/shop/11162/art62/h6741/2526741-origpic-e7affb.jpgKÄNSLOR LEKER MAN INTE MED

När det bara är känslor med innehåll av kärlek så är jag där på mina rosa moln, är det mera tårar går jag in i mig själv, tystnaden stiger -nästan som om man kunde höra tystnaden spöklikt. Ilska & irritation är en annan känsla som ibland kan vara mycket svår att hantera. -Jag är inte farlig 😉 jag blir bara mycket kort i mina svar och ord, går undan med tystnaden och väntar. Nu ikväll sitter jag här på verandan och solen värmer mig i ansiktet, vita pelargoner på bordet och en skön sommarbris, och jag är en mycket lugn liten känslobomb.

https://i2.wp.com/www.stilcompaniet.se/shop/11162/art62/h6741/2526741-origpic-e7affb.jpgKÄNSLOR ÄR NÅGOT SOM SKA HANTERA VARSAMT & VARA RÄDD OM